Trots att nätterna var tysta och sköna stördes den ljudliga tillvaron avsevärt av saker som de dagliga motorkross åkarna som for förbi på stigen nedanför, polisens maskingevärs övnings-skjutbana, militärskjutbanan, stenkrossarna, jägarna liksom av Gladökvarn's soptipps unkna lukter som kvävande svepte in när det brann eller de komposterade lite större mängder kött.

Redan när vi flyttade upp på berget visste vi att det inte skulle gå att bygga en paradis vision här utan att brotta sig blodig mot väderkvarnarna, och det känndes rätt att ha provbott utan att ha försökt locka alltför mycket folk att etablera sig. Folk hade hört av sig och det skrevs en del på hemsidan men vi började kasta ögonen annorstädes.. Muskö!

Sommaren vart mycket i stan med försäljningar osv. Dock trivdes vi bra och pojkarna byggde "eget" bort i skogen. Emil under en stor sten. Ilja uppe på ett berg
Vi slutade äta socker och tillverkade istället eget godis från honung, mandlar och choklad vi hittat på tippens komposterings sida. Ofta var vi iväg dit till tippen på nätterna o fynda roliga grejer. Cycklar, telefoner, mickrofoner, tyger, kläder, rep, verktyg, böcker.. ja allt. Till och med en long board och en trumpet. Allt som köps slängs.. Folk dör.. oftast helt, ibland bara lite.. trasigt. Ljuvliga spännande nätter i gratis konsumtionens tecken.

Vi tackar för den tiden, den var fin och kreativ och det var härligt att ha fått lära känna Emil bättre innan han försvann.